Gällande Helsingborgs Dagblads artikel ”Krafttag mot torgfusket” i Helsingborg är en artikel från: Stadsplanering.se

Bakgrund

Under en tid har man kunnat följa Helsingborgs Dagblads reporter när de ”granskat” torghandeln i Helsingborg. Framförallt skrivs det om handeln på Gustav Adolfs torg på söder (ett område som man förövrigt ofta diskuterar när man pratar om utdöende handel och frågar sig hur man ska hålla platsen levande). Stora delar av själva granskningen anser jag inte vara läsvärd då det mer känns som okunniga reportrar som troligtvis aldrig själv bedrivit handel eller försökt skapa fungerande platser eller butiker. Det finns en ton av vänsteridéer och socialdemokratiska ideal som genomsyrar hela granskningen.

Det kan dock vara intressant att veta att granskningen lett till att bl a en person på kommunen som varit ansvarig för torghandeln har förflyttats och kommunen har bestämt sig för att börja se över hur torghandeln ska bedrivas och kontrolleras.

Idag kan vi läsa i artikeln Krafttag mot torgfusket att kommen nu bl a lagt fram förslag på att öka priserna för torgplatserna, ha högre krav än de nationella kraven på kassaregister och att man ska lotta ut platserna varje år (då olika platser har olika attraktiva lägen).

Förslagen kommer att leda till ett övergivet torg

Det vi antagligen kommer att se, om dessa förslag går igenom, är ett långsamt förtvinande av handel på torget, och inom några år kommer enbart ett fåtal torgstånd finnas kvar (om ens det).

Några av anledningarna till detta är:

1. Man har förlorat en stark person med god kontakt med försäljare.

2. Man har förlorat en stark person med ett eget intresse för att skapa ett fungerande torg.

3. Ingen annan kommer att våga vara den starka personen i rädsla för att bli uthängd av media.

4. Byråkratisering och krav på kassaregister som redan skapar problem och stora kostnader för bl a butiksägare, men snart även torghandlare hämmar företagandet.

5. Att införa ännu högre krav än de nationella kraven på kassaregister kommer att jaga bort handlare.

6. Att lotta ut torgplatserna istället för att anpassa hyrorna för varje plats kommer att skapa osäkerhet och många torghandlare kommer att välja bort att sälja på platsen.

I sådana här beslut bör man även väga in vad det är för stadsrum man vill skapa. Vill man skapa en ”levande plats”, vilket verkar var på tapeten i de flesta städer, bör man se torghandel som en tillgång som är värd att ”subventioneras”. Skattepengar används hela tiden för att skapa levande platser och stoppas in i onödig forskning kring hur vi ska skapa dessa levande platser. Man skapare inte ett levande stadsrum genom att försvåra för dem som skapar livet. I slutändan får kommunen antagligen betala mer för att försöka skapa ett levande torg, än vad de vinner på att öka priset på torgplatserna. Samtidigt får kommer kommunen säkerligen även få lägga mycket resurser på att försöka återuppliva om några år. Kostnaderna som kommer att uppstå är alltså större än de kostnader torghanden innebär för kommunen idag. Samtidigt kommer skatteintäkterna sjunka p g a minskad handel.

I sådana här sammanhang lägger man allt för mycket vikt på att titta på kortsiktiga ekonomiska konsekvenser. Istället måste man titta på de sociala konsekvenserna av sådana här insatser.

Dock är det absolut viktigt att se till att de som är anställda arbetar under goda förhållande.