En uppdatering kring vårens projekt gällande småstadens stadskärna är en artikel från: Stadsplanering.se
Nu var det ett tag sedan jag uppdaterade bloggen. Förklaringen till detta är att jag under ett antal veckor ägnat mig åt att fördjupa mig i de urbansociologiska aspekterna kring småstaden. Dels har jag jobbat med att fördjupa mig i teori och ta fram teoretiska instrument som ska hjälpa till att utvärdera kommunernas satsningar på socialt kapital (sociala nätverk), dels har jag varit ute och intervjuat olika kommuner inför min artikel om socialt kapital och stadskärnan.
Arbetet beräknas vara klart i slutet av maj i år, men ytterligare teoretisk förankring och datainsamling krävs innan det kan bli klart.
Jag tänkte presentera några tankar kring hur jag lagt upp projektet. Undersökningen är en förstudie till ett större projekt som bland annat undersöker vilka sociala konsekvenser butiksdöden i småstaden har för orten och det sociala livets kvalitéer i småstadens stadskärna.
Kort presentation av projektet
Artikeln kommer att kretsa kring socialt kapital och har en sociologisk ansats. Centrala teoretiker är Pierre Bourdieus definition för socialt kapital – och hur detta bl a kan omvandlas till humankapital och ekonomiskt kapital. Detta kopplas vidare till bl a Robert D. Putnam samt andra forskare och artiklar som gör socialt kapital till ett mätbart värde. De mätbara värdena ligger sedan till grund för intervjufrågorna och analysen av den insamlade datan enligt följande modell:
Teoretisk ram → Mätbart värde → Intervjuer som kretsar kring dessa värden → Analys som kretsar kring dessa värden
De värden som tas upp i intervjuerna och styrdokumenten kategoriseras sedan och jämförs med definitionen på socialt kapital, men kan även resultera i att andra kapital aspekter kartläggs (t ex ekonomiskt kapital).
Vad är socialt kapital?
Socialt kapital = Förtroende, normer och nätverk.
Vad leder socialt kapital till?
Socialt kapital leder till bl a till ökade möjligheter för individen att utvecklas, få jobb/starta eget, trivsel etc.
Teori
Tanken är att först avgränsa vilken aspekt av socialt kapital jag tittar på. Socialt kapital består av förtroende, normer och nätverk (Bourdieu, Putnam m fl), och jag begränsar det till att titta på sociala nätverk (se bild 1).
Bild 1: Socialt kapital uppdelat i beståndsdelarna förtroende, normer och nätverk.
Planerad datainsamling
Datainsamlingen kommer alltså att kretsar kring sociala nätverk (formella och informella).
Utifrån de teoretiska ramarna (Putnam m fl) delas nätverk in i flera kategorier och de jag väljer att titta på medborgerligt engagemang/föreningar och informella sociala band/mötesplatser (se bild 2) då detta är två frågor som har störst möjligheter att påverka genom stadsplaneringen av stadskärnan.
Bild 2: I artikeln kommer jag att fokusera på medborgerligt engagemang/föreningar och informella sociala band/mötesplatser.
Datainsamlingen sker genom semistrukturerade intervjuer med öppna frågor bland de som ansvarar för centrumutvecklingen/stadskärnan, samt studera kommunala styr- och utvärderingsdokument.
Avslutning
Detta är en första skiss på hur arbetet arbetet med artikeln kring socialt kapital och småstaden ser ut. En del information återstår dock att definiera och förklara innan kunskapen kan användas för att utveckla stadskärnans och småstadens sociala kapital.
